För en tid sedan i Facebook-gruppen Författare på Facebook om vad gruppens medlemmar förväntade sig att en lektör främst skulle kommentera och ha förslag kring.
Resultatet är upplysande, åtminstone för mig.
Förutsättningar
Gruppen Författare på Facebook är sluten, så bara de som är med kunde se enkäten. Gruppen har över 4000 medlemmar. Man kan ganska lätt gå med i gruppen, om man har något på sin profil som visar att man skriver. Den som söker sig in kan exempelvis avslås medlemskap om man bara har kattbilder i sin profil.
Jag lade upp enkäten den 31 mars, på eftermiddagen. Det var en torsdag, vilket gjorde att det blev ganska många svar. De flesta andra trådar är ganska korta, men den här fick flera svar, under flera dagar.
Deltagarna i enkäten fick rösta på ett enda alternativ, men kunde ändra sig, eftersom jag inte ville ha en lista över allt som lektör ska ta upp, utan just vad deltagarna främst ville ha reda på.
Eftersom jag inte hyser några illusioner om att veta eller tänka på allt kunde deltagarna dessutom lägga till egna förslag om det saknades. Det sistnämnda återkommer jag till efter resultaten.
Resultat
Så här utföll resultatet:
- Förbättringsmöjligheter: 32 röster
- Story: 12 röster
- Möjligheter att bli utgiven: 7 röster
- Språk: 3 röster
- Hur texten är uppbyggd: 3 röster
- Framåtrörelse: 3 röster
- Gestaltning: 2 röster
- Upprepningar/Inkonsekvens: 1 röst
- Tema: 1 röst
- Idén: 1 röst
- Rollfigurer: 0 röster
- Miljöbeskrivning: 0 röster
- Formatering: 0 röster
- Sammanlagt: 65 deltagare
Diskussionen efteråt
Det blev en ganska lång diskussion, som sagt, trots att det senaste inlägget kom bara tre dagar senare. Det brukar vara ganska långa diskussioner när det handlar om lektörer, eftersom många har personliga erfarenheter som delar sig vitt, och eftersom det inte finns några klara gränser för vad lektörer gör och inte gör. Vad en lektör gör och hur den uppfattas är alltså mycket omdiskuterat redan.
Jag hade 11 alternativ från början, och en del i problemet är att Facebooks enkätfunktion inte tillåter hur långa beskrivningar som helst. För att få så många svar som möjligt ville jag inte lägga den utanför Facebook, och därmed blev några av mina beskrivningar kanske för korta. Det här orsakade lite frågor.
Två av förslagen är ditlagda i efterhand, nämligen Story och Förbättringsmöjligheter.
Story ser jag som i samma område som Idé, och man skulle också kunna ha haft Intrig eller Historia som rubrik där. De är inte helt synonyma, visst, men den lektör som kommenterar det enda skulle säkert kommentera även det andra, så jag räknar samman dem. (Det ger dem 13 röster.)
Förbättringsmöjligheter är dock ett problematiskt alternativ, som jag egentligen borde ha tagit bort. Varför är det problematiskt? Jo, av samma skäl som man inte har en lampa i sin bil som heter “Allmänt fel”. Förbättringsmöjligheter är för vagt för att vara hjälpsamt. Det omfattar allting som en lektör sysslar med. Därmed blir hela enkäten problematisk att tolka, eftersom det är det alternativ som överlägset flest personer valt.
Några diskuterade frågan om det alternativ som ligger nära Förbättringsmöjligheter, nämligen Möjligheter att bli utgiven, där jag hade tänkt mig att lektören bedömer de chanser som texten har att bli utgiven, både före och efter bearbetning, och i så fall om texten kan tänkas att sälja mycket eller inte.
Tempo hade man möjligtvis kunnat lägga till. Språk hade möjligen också kunnat dela upp i grammatik och ordval, etc. Resten av alternativen verkar ha varit tillräckligt entydiga för deltagarna.
Dessutom fanns det kommentarer om att lektörens jobb är att bedöma vad som är det viktigaste att kommentera, så att den inte lägger fokus på språket eller temat när det finns mycket stora problem med något annat i texten.
Hur jag tolkar resultatet
En viktig sak att tänka på är att det här inte är en särskilt stor, eller särskilt väl genomförd undersökning. Det är bara 65 deltagare, och åtminstone ett av alternativen är inte särskilt tydligt beskrivet.
Som flera kommenterat är det här ett mycket starkt tecken på att författare förväntar sig väldigt olika saker av sina lektörer. Därför är det viktigt att man diskuterar igenom vad man förväntar sig och tar reda på en lektör som har sina styrkor inom det området man själv förväntar sig ha sina största problem. Om man har möjlighet tycker jag dock att man också ska ta kontakt med någon lektör som har sin specialitet inom ett område som man själv tycker att man kan tillräckligt väl, på grund av det som kallas (“man vet inte vad man inte vet”).
Särskilt viktigt kan det vara om man har språkliga funderingar, eftersom det oftare är något som ligger inom språkgranskarens, redaktörens eller korrekturläsarens arbetsområde. Se därför till att du använder rätt person till rätt sak.
För den som funderar kring mina specialiteter som lektör så ligger det inom dramaturgi, struktur, att leka med intrigen och tema. Jag kan det övriga också, men om du har problem med att få till historien är jag rätt person att vända sig till.
Jag tolkar utfallet av enkäten som att man vill ha en lektör som är allround och kan hitta det som bäst behöver förbättras i en text.
Oftast går det inte att på förhand säga vad som är textens stora problem innan man skickat den till lektör eller testläsare eftersom man blir blind på sin egen text. Om man då tror att det är språket som är det stora problemet och säger till lektören att endast granska språket så kan det bli väldigt fel om det egentligen är haltande struktur som är det stora problemet och lektören inte påpekar detta.
Jag tyckte därför att det var naturligt att flest personer valde alternativet förbättringsmöjligheter. Själv valde jag alterantivet “möjligheter att bli utgiven” eftersom det i min värld inkluderar allt som måste förbättras i texten för att den ska kunna bli utgiven.
Kram Pia
Om förlagsutgivning är ens mål är alternativet “Möjligheter att bli utgiven” viktigt. Vilket gör att det minsta man som kund behöver göra är att kolla upp lektörens bakgrund. Har lektören arbetat för de förlag man vill bli utgiven av? När då?
En lektör kan vara erfaren, superkompetent på textanalys och ge utmärkta förbättringsförslag, men om personen i fråga saknar kontakter med förlagsvärlden och inte har direkt, färsk erfarenhet av vad förlagen letar efter bör man som författare kanske hellre fortsätta söka efter en lektör med rätt typ av erfarenhet.
För att undvika Dunning-Kruger och Dunning-Kruger i kvadrat alltså 😉
Det var en intressant undersökning, och haha, bra liknelse med lampan i bilen som signalerar “Allmänt fel”. Lol. En sådan hade nog varit ganska oroväckande 🙂