Det finns antagligen inget begrepp inom skrivandet som är lika missförstått som ordet “konflikt”. Jag har skrivit om det tidigare, men jag återkommer av en anledning. Som skrivcoach möter jag nämligen hela tiden författare som inte riktigt fattat vad konflikt handlar om. Det betyder inte att de är okunniga. Antagligen är de mycket kunnigare än vad jag är inom många ämnen.
Men konflikter är rätt speciella i berättelser, för där vill man ha konflikter. Det är berättelsens livsenergi. I vardagen vill man slippa konflikter. Konflikter är jobbiga och något de flesta gör mycket för att undvika.
Därför blir det konstigt i dem när jag hävdar att deras berättelser behöver innehålla mer konflikt. Men lita på mig: det här är något som kommer göra dina berättelser mycket bättre. Så vi börjar med att ta bort det där missförståndet.
Den sortens konflikt som du antagligen tänker på
Det finns flera typer av konflikt. Det vet du. I själva verket slår jag vad om att du skulle kunna ge exempel på många olika typer av konflikt utan att tänka efter: gräl, fejder, kamper, dispyter, revolter, bråk, etc, etc.
Det är bra.
Men det är inte typer av konflikt. Det är synonymer som beskriver samma typ av konflikt: två sidor som strider med varandra, antingen med ord eller med handlingar. Man skulle kunna sammanfatta den typen som sammandrabbning. Skillnaden mellan de olika synonymerna är konfliktens nivå, hur stark konflikten är.
Det finns dock andra typer av konflikter. Det är dem vi ska titta på nu.
2. Hindret
En helt annan typ av konflikt är hindret. Här vill den ena sidan ha något, medan den andra sidan sätter käppar i hjulet. Hindren kan vara ord (såsom att hänvisa till en lag, hota, eller ge fel information), eller handlingar (såsom att låsa en dörr, förstöra det sista transportmedlet från platsen, eller skada protagonistens medresenär). Protagonisten kan mycket väl vara den som blockerar, som i . Och antagonisten kan självklart vara annat än mänsklig, som i vilken katastroffilm som helst.
3. Attacken
Besläktad med hindret är attacken, där den ena anfaller den andra, verbalt eller fysiskt, medan den andra sidan är passiv, åtminstone på det sättet att han/hon inte anfaller själv. Protagonisten kan både attackera och attackeras.
4. Konkurrens
Konkurrens är en annan typ av konflikt, där du inte bara har två sidor, utan också någon typ av måttstock eller domare för att se vem som har vunnit. Det kan röra sig om sport, om slagfärdighet, om affärer, om statsangelägenheter, om vadslagning, eller hundra andra saker.
5. Mysteriet
En lite annorlunda typ av konflikt är mysteriet, där avsaknaden av ena sidan är hela poängen. Antagonistens sida saknas, är gömd eller missförstådd, och lösningen av konflikten är upphittandet av antagonisten och den efterföljande hanteringen av honom/henne. (Det här är ett sätt att sätta publiken i underläge. Ett annat sätt är att göra protagonisten till ett mysterium i en scen, så här: ”Vad sjutton håller huvudpersonen på med nu då?”)
6. Dilemmat
En populär typ av konflikt är dilemmat, där protagonisten tvingas att göra , antingen mellan två lika goda alternativ, eller mellan två lika dåliga alternativ. Ta alltid gott om tid att beskriva det ”andra” alternativet.
7. Missförståndet
I komedier och thrillers finns det konflikter om missförstånd, där sanningen och lögnen, eller två olika tolkningar, är i fokus. Protagonisten och antagonisten tjänar som budbärare för de olika synvinklarna, och kan båda vara den missförstådda parten.
Med sju olika konflikter
Om du kan använda dig av de här sju olika konflikterna snarare än bara den enda du troligen tänkte på, blir det lite lättare att förstå varför konflikt kan vara ett så praktiskt redskap när du skriver. Orsaken är egentligen ganska enkel: precis som i verkligheten vill vi att konflikten ska bli löst, så konflikten innebär att läsaren vill läsa vidare för att komma till slutet.
Det här inlägget är ett utdrag ur min bok Manusförfattarens guide. Den finns att köpa i tryckt version via Bokus och Adlibris, med flera. Den finns också som e-bok via Bokus och Adlibis.