Det här är del 30 i min genomgång av ämnet struktur. Den förra delen finns här. Läs alla delar här.
Det finns sedan 1990-talet ungefär tre stora filmmanusgurus i USA. Syd Field (som dog 2013), Robert McKee och John Truby. Tillsammans håller de massvis med föreläsningar, ofta samma gång på gång, där de går igenom sina respektive system. Truby började med sina föreläsningar ca 1985. Det dröjde dock ända till 2007 innan han baserat på det han tar upp.
Trubys uppdelning är inte den enda han tar upp, men det är den han är mest känd för. Den består av 22 steg:
1. Behov, önskan, självförståelse
2. ”Spöke”, kontext
3. Problem, behov
4. Katalysator
5. Önskan
6. Medhjälpare
7. Motståndare, mysterium
8. Motståndarens medhjälpare
9. Det första avslöjandet
10. Planen
11. Motståndarens plan, motattack
12. ”Drive”
13. Attack från medhjälpare
14. Synbar förlust
15. Andra avslöjandet, beslut
16. Publikens avslöjande
17. Tredje avslöjandet
18. Gatlopp/Hos döden
19. Slag
20. Självförståelse
21. Moraliskt beslut
22. Nytt jämviktsläge
Han har också koncentrerat de 22 stegen till en 7-stegsstruktur:
1. Svaghet och behov
2. Önskan
3. Motståndare
4. Plan
5. Slag
6. Självförståelse
7. Nytt jämviktsläge
Truby har även presenterat en struktur som lämpar sig bäst för genren komedi:
1. Premiss
2. Önskelinje
3. Motiv bakom önskelinje
4. Karaktärens behov
5. Självförståelse
6. Slaget
7. Motståndaren
8. Planen
9. Den stora faran
10. Sekvensen av mardrömmar
11. Tema
Förutom komedi- och den linjära strukturerna presenterar Truby också översiktligt några typer av berättelsestrukturer (baserat på arkitekten Peter Stevens bok ):
1. Slingrande historia – utan någon uppenbar riktning, såsom Odysséen och Don Quijote
2. Spiralhistoria – rollfiguren återkommer till samma händelse eller minne, för varje gång djupare, till exempel som i Memento eller Måndag hela veckan
3. Förgreningshistoria – huvudpersonen utforskar en gren efter en annan, till exempel olika delar av ett samhälle, som i Gullivers resor
4. Explosionshistoria – visar flera samtidiga händelser och låter publiken göra kopplingar mellan dem, såsom American Grafitti
För att bli lite personlig: Truby var den första av de stora som jag mötte, under en kurs i Göteborg 2000-2001 någon gång. Jag hade läst flera böcker om att skriva, etc, men det är något särskilt med att träffa en människa som kan förklara och förtydliga. Jag har fortfarande kvar mina anteckningar och upptäcker hur de skiljer sig från boken Truby skrev. Jag föredrar mina egna anteckningar. Gå därför inte miste om sådana möjligheter. Det kan ju hända att ”boken” är sämre än det du kan dra ur föreläsaren.
Nästa gång fortsätter vi med den manusdoktor som många av de största manusförfattarna hör av sig till när de har problem. Återkom gärna.
- John Vorhaus - Struktur del 37
- K.M. Weiland - Struktur del 48
- Vad du kan lära dig av Fyra bröllop och en begravning
Kommentera