Häromdagen kom det ett mail från en desperat skolelev. Efter att jag hade svarat fick jag ett så fint tackbrev. Jag frågade då om jag fick publicera frågan och svaret. Det fick jag (tack!), förutsatt att eleven har fått vara anonym.
”Hej Lennart
Vet inte om du svarar på frågor men jag gör ett försök. Jag är 17 år och går i tvåan på gymnasiet. Jag vill ha bra betyg för att komma in på nån bra utbildning efter gymnasiet och jag är väl ganska smart, gillar å snacka och diskutera saker. Mitt problem är att jag hatar att skriva arbeten. Det är tråkigt och jag kommer aldrig i gång och ibland vill jag bara fuska och låta min brorsas kompis göra det. Lärarna är som galna i inlämningar just nu. VI har nästan skriftliga inlämningar i alla ämnen och jag får panikångest bara jag tänker på det. Snälla hjälp! Finns det några knep för att bli bra på och att tycka att det är kul att skriva skolarbeten. När jag var liten var jag rätt så bra på berättelser och sånt men på gymnasiet är det bara massa tråkiga analyser och argumentationer och skit. Och för att få bra betyg måste allt var nyanserat och välgrundat. Jag vet inte ens vad det är. Hjälp mig. Nu är det värre än vanligt. Mina föräldrar tjatar hela tiden och jag har börjat komma efter i flera ämnen.
Hej då! [Elevens namn]”
Eftersom jag tillbringar tid på skolor lite då och då, vet jag att den där eleven inte är ensam. Så här svarade jag (med vissa små redigeringar):
”Hej [Elevens namn],
Tack för ditt mail. Jag förstår precis hur du känner. I själva verket, för lite över 20 år sedan var jag likadan som du. I min familj läste man aldrig facklitteratur och lärarna i skolan var inte särskilt duktiga på att förklara vad de ville ha. Det var tråkigt nog likadant på universitetet. De som över huvud taget pratade om hur man skulle skriva ägnade mycket tid åt att förklara hur innehållsförteckningen skulle se ut, men inte särskilt mycket tid åt det som var riktigt svårt. Det här är vad jag hade behövt veta då:
- alla meddelanden mellan mig och mina närmaste vänner var en fantastisk träning på att förklara saker tydligt. Jag skrev massor av brev, men det fungerar lika bra med sms, Facebook-statusar, tweets, kommentarer på Instagram, Ask.fm-inlägg, etc, etc. Minsta lilla grej du gör där räknas. Faktiskt.
- särskilt viktigt är det att misslyckas. Kompisar som missförstår en, gånger man uttrycker sig dåligt, saker man önskar att man hade skrivit, och så vidare, allt det ger små konsekvenser. Oftast är det inte farligare än smått pinsamt, men det gör att man lär sig. Man lär sig att vara tydligare, mer kortfattad, mer nyanserad. (Så där som dina lärare ville ha dina texter.)
- alla, eller i alla fall de allra, allra flesta, skjuter upp arbetet! För många är det en livslång kamp att komma igång med saker i tid. Särskilt gäller det tråkiga uppgifter. Om någon hade hittat en perfekt lösning på det problemet hade den kunnat ta en förmögenhet för att hålla kurser i det. Ändå behöver du inte oroa dig, eftersom det mesta du gör går att göra på ganska lite tid och är enklare än du tror! Mina tips är att:
- dela upp alla uppgifter i mindre delar. Börja med något enkelt, så att du kommer igång. Sidnumreringen eller att skriva dit siffrorna i de olika avsnitten, kanske?
- fundera på vad det ger dig att faktiskt göra jobbet, trots att det är jobbigt. Vad blir resultatet? Fantisera om hur det är att bli klar.
- angående fusk: jag förstår att du funderar på det, men det finns två skäl för dig att låta bli. Det första är att det tar längre tid för dig att berätta vad det handlar om och se till så att det blir rätt än att skriva texten själv. Det andra skälet är att du kan råka illa ut. Tillsägelser är inte roliga, men det är bättre än det som kommer senare: avstängning (vilket också strular till det för dig med inkomster under den eller de terminerna) och senare återkommande misstankar om att du plagierat och fuskat.
- det är inte svårt att skriva tydligt: istället för att börja med att hitta på hur texten ska börja, starta skrivandet med att göra en lista. I den listan skriver du 3-5 saker som texten ska handla om. Det kan vara så här enkelt:
1. Bra saker med det du ska skriva om
2. Dåliga saker med det du ska skriva om
3. Hur du hade önskat att det vore
Det ska inte vara svårt, det här. Du klarar det på ett par minuter. Nästa steg är att du delar upp den första punkten i 3-5 saker, liksom de andra. Det tar också ett par minuter. Gör det med de andra punkterna också. Beroende på hur lång texten ska vara, kan du sedan dela in texten i ännu mindre delar. I den första delen av texten rekommenderar jag att du också skriver varför du tycker att ämnet är viktigt eller intressant – eller att du berättar varför alla andra tycker att det är viktigt eller intressant. När du är klar med indelningen, kan du sätta igång och skriva. Då vet du vad stycket ska handla om och kan börja med att skriva. Allt som allt tar det här ganska kort tid, och ger dig utrymme att varje gång kolla om du behöver göra någon research.
- det där med att göra research kan också låta avancerat. Det behöver inte vara så svårt, det heller. Tanken är så här: enbart det faktum att du skrev till mig antyder att du är intelligent och vill göra ett bra jobb. Det är du inte ensam om. Andra har hållit på med samma sak som du och kan ha kommit längre. Det är bäst att kolla upp. När du skriver om något, gör en koll så att du inte skriver något som är helt uppåt väggarna. Börja med en enkel sökning på internet, men när du läst vad som står i de första träffarna, gör mer detaljerade sökningar. Du kanske börjar med ämnet medeltiden, och i Wikipedia-artikeln . När du väl har det kan du göra en ny sökning, som på andra Google-träffsidan leder till en artikel som beskriver den som en PR-grej. Bra, nu har du en infallsvinkel och en URL att sätta i källförteckningen. Gör en till sökning och kolla om saker och ting stämmer. Sammanlagt har du kanske ägnat en halvtimme åt det här (med de olika delarna och researchen). Tumregeln är att om du skriver något som någon läsare kan tänka ”Nähä?” eller ”Är det där verkligen sant?” om så ska du ha en fotnot där.
- skrivandet är det som är svårast att beskriva. Det blir lättare om du vet vad du ska skriva (vad det ska handla om och vad som är fakta), och det vet du ju nu. Det finns en del som säger att man ska skriva som man pratar och andra som skriver att man ska tänka på läsaren. Mitt tips är att inte tänka så mycket på grammatik och stavning när du skriver ner texten. Satsa på att bara få ner allting i dokumentet!
- när du är klar, ha lite is i magen. Det är nu du kollar igenom allt på jakt efter fel. Läs långsamt. Då upptäcker du fler fel. Och som sagt, du lär dig på misstagen, så var inte rädd eller arg på dig själv för att du stavade fel eller glömde att dela på två meningar med en punkt. Går det att skriva något tydligare?
- själva skrivprocessen är alltså överblick – dela upp – kolla upp saker – skriv – putsa.
Jag hoppas att jag har visat att det här inte behöver vara så krångligt och att det lärarna kräver egentligen låter värre än vad det är. Lycka till med skrivandet! /Lennart.
PS. En sista sak: Om du visste hur många coola saker som väntar dig! Skolarbeten är kanske inte det roligaste i världen, men om du gör en liten ansträngning nu, så kommer du lära dig grejer med skrivandet som gör att du kommer att ha det mycket lättare resten av livet! Den som kan skriva bra har helt enkelt ett försprång framför den som inte kan det. Så glöm inte att misslyckas, resa dig igen och göra det enklaste av situationen. Troligen behövs det inte mer.
